UNHCR:s historia

1954 fick UNHCR Nobels fredspris för sitt banbrytande arbete i Europa. Men det dröjde inte länge förrän vi stod inför nästa stora nödsituation.

År 1956, under upproret i Ungern, flydde 200 000 till grannlandet Österrike. UNHCR erkände dem som ‘prima facie‘ (🇬🇧) – uppenbara – flyktingar och gick i spetsen för ansträngningarna att hitta nya hem åt dem. Detta uppror och dess följder kom att avgöra hur flyktingkriser skulle hanteras av humanitära organisationer framöver.

Under 60-talet ledde avkoloniseringen av Afrika till den första av denna kontinents talrika flyktingkriser. Under de följande två årtiondena hjälpte vi även människor på flykt i Asien och Latinamerika. 1981 mottog vi för andra gången Nobels Fredspris för vad som nu hade blivit ett världsomfattande biståndsarbete med flyktingar.

Det 21:a århundradets första år har sett UNHCR ge hjälp vid större flyktingkriser i Afrika, Mellanöstern och Asien. Vi har också ombetts använda vår expertis för att hjälpa många internt fördrivna (🇬🇧) efter konflikter, och vi har utökad vår roll till att också ge hjälp åt statslösa (🇬🇧). I vissa delar av världen, såsom Afrika och Latinamerika, har Flyktingkonventionen från 1951 (🇬🇧) blivit stärkt genom tillägg av regionala rättsliga instrument.

UNHCR har nu över 9 700 medarbetare. Vi arbetar i totalt 126 länder, och vår budget, som var på 300 000 USD under det första året, har växt till 7 miljarder USD under 2015. 2015 kunde vi fira vårt 65-årsjubileum. Under vår existens har vi hjälpt gott och väl över 50 miljoner flyktingar att lyckas bygga upp sina liv igen.